Davidssons

Davidssons & Uppforskat - ett naturligare vardagsliv med odling, djur, närproducerat, hemlagat, återbruk, plastminimerat och miljövänligt.

Äntligen är tupparna fixade!

Igår blev det äntligen av! De fem överskottstupparna är nu slaktade, styckade och stoppade i frysen. Jag har dragit mig lite för att göra det för jag tycker att tuppar luktar lite illa och det är ganska mycket jobb att fixa till dem. Igår insåg jag att det faktiskt gör skillnad vad tupparna ätit. Förra gången slaktade jag tre småtuppar som jag hämtade hos en kollega kvällen före slakt och de luktade mer illa än tupparna jag slaktade igår. Jag gissar att det beror på maten. Våra höns äter havre, vete, korn och matrester medan kollegans höns äter "köpefoder". Det ska bli spännande att se om det är skillnad i smak, om jag kommer ihåg att känna efter när de väl står på bordet.

Från vänster: dvärgkochin/blomme, sussex och tre ölandstuppar.

Dvärgkochin/blommetuppen fick jag av kollegan, sussexen fick jag på köpet när jag jag köpte en Brahmatupp till grannen och Ölandstupparna är våra egna från sommarens kycklingkull. Jag upplevde att alla tupparna var ganska svåra att flå, svårare än tidigare slaktade tuppar. Jag funderar på om det är skillnad på att slakta mitt i vintern jämfört med sommar och höst.

Flådda och urtagna (Ölandstupparna t.v.).

 

Det är en skön känsla att ha kommit såhär långt!

Fr.vänster: lår, i grytan ben som ska kokas till buljong,längst fram "hela" tuppar utan lår och bakom dem filéer samt lite småbitar.

På tal om smaker så pratade jag tidigt i höstas med ett par som föder upp Maraner och Engelsk Araucana och de tyckte att Maranerna hade de godaste äggen och det godaste köttet. Det där med godaste köttet låter lovande eftersom jag i framtiden hoppas kunna ha Maraner. Jag vill ha Maraner för äggfärgens skull, de värper mörkt bruna ägg. Förhoppningsvis kommer jag att skaffa Engelsk Araucana också, de värper grön-turkosa ägg och det tycker jag är läckert. Tyvärr kommer jag att få ge upp genbanken för Ölandshönsen om jag skaffar Maraner och Araucanor eftersom Lanthönsklubben bestämt att man endast får ha en hönsras om man vill att de ska vara genbanksanslutna. Jag förstår varför man bestämt så samtidigt som jag tycker att det är tråkigt. Anledningen till beslutet är att lantraserna ska hållas helt renrasiga utan inblandning från andra raser. Jag tycker att man ska kunna ha avelssäkra anläggningar så att man kan hålla flera olika raser - det är det ju många som gör som föder upp olika hönsraser och de lyckas hålla sina höns rasrena. Me, men en sak i taget, först ska vi landa där vi vill bo länge...

3 jan 2014